Förra helgen var det inplanerat tävling i Laholm för min del. På långfredagen.

 

Men det blev inget med det. På måndagen var jag uppe hos Emily med Tubbe igen.

Även den här gången red Emily. Han gick riktigt bra faktiskt, inga större protester i form av studs, ryggningar i 110km/h. Som jag skrev i förra inlägget är det verkligen inspirerande att se någon annan rida ens häst, särskilt någon som är så mycket duktigare än en själv :)

 

Jaja... på tisdagen red jag ett kort pass tillsammans med stallkamraten som innefatade uppvärmning på

grannanas skogsslinga och sedan en liten stund i padocken. Han kändes fin då oxå, lite pigg och stark men

väldigt rolig att rida :)

 

På onsdagen får jag sms av stallägaren som säger att Tubbe ätit dåligt på morgonen. Vi avvaktade lite för jag trodde han kunde vara mätt (han hade fått mkt hö på kvällen) Men hon hörde av sig vid lunch igen och sa att han inte verkade inresserad av sin lunch heller... Ve och fasa... var det kolik?! :(

Undra vem som hade mest ont i magen nu... jag eller Tubbe? ;)

Hade sån tur att mammakunde komma och ta kottarna så jag kunde äka till stallet direkt efter att jag kastat i mig middagen.

 

Kom dit och hittade en hängig Tubbe långt ner i hagen.

Tog in och borstade och tempade honom. Termometern krånglade och jag fick ingen riktig hum om hur vida han hade feber eller ej. Hur som helst la han några plottar på stallgången, så då kändes det ju genast lite bättre.

Tog med honom på en promenad. Han traskade på så snällt vid min sida. Vi stannade intill en gräsvall där jag erbjöd honom gräs, vilket han gärna ville ha. När vi kom tillbaka till stallet kändes han pigg och han bajjade en gång till. Skönt tänkte jag. Eftersom motion är bra vid kolik lastade jag honom och åkte till ridhuset för att rida lite försiktigt. Han kändes pigg och vi red la ett pass på 30-40 minuter. Övade på de olika vägarna i LA:3 programmet.

 

Han kändes lite slöare än normalt, men tänkte att det brukar man ju vara om man är krasslig i magen,

Väl hemma gick han ut en stund till i hagen medan jag mockade. Han gick ut och drack lite vatten sedan försvann han ner till nedre delen av hagen igen. Vid inläpp stod han där och hängde, kändes inte helt normalt.

Väl inne tog han några tuggor hö men sedan ställde han sig och bara hängde i boxen och kändes allmänt kass och deppig. Fick tag i en annan termometer och tempade honom. Fick en smärre chock.

40.2 grader visade den! Inte konstigt han var dålig. Det blev till att ringa veterinär.

Han fick metacam och genast efter 15 minuter mådde han mkt bättre och gnäggade när kvällskraften

åkte förbi honom. <3

 

Så som ni förstår blev det varken dressyrträning eller tävling tors och fre.

Viktigast av allt var iallafall att Tubbe piggade på sig snabbt och nu mår bra igen.

Vet inte riktigt vad som orsakade febern, veterinären trodde bara ett vanligt förkylningsvirus...

 

Vi har tagit det ganska lugnt under påsken jag och han, har ägnat mer tid åt familjen med diverse

kalas och påskgrejer. :)

 

Red dressyr i förrgår i padocken. Det var allt annat än kul. Tämkte vi kunde jogga lite avslappnat utan alltför stora krav. Men någorlunda mjuk och fin vill jag ju ha honom. Att jogga min häst går inte konstaterade jag snabbt. Det dröjde ungeför 10 minuter innan jag var irriterad på honom för att han inte alls tyckte som jag.

Så vad som skulle bli ett enkelt pass blev tråkigt och bråkigt stundtals.

Han är fortfarande skittråkig i högertygeln. Jag har bestämt mig för att kolla hans tänder, något som inte är gjort sedan han var 3.5år. Nått måste ju vara knas eftersom det tar så otroligt lång tid att få honom och släppa efter där. Känner mig som den sämsta ryttaren i världen när jag sitter och bråkar med honom. Det känns som att han har ett järnspett i munnen och desto hårdare han blir desto starkare och hårdare blir även mina tygeltag, det blir bara en ond cirkel. Bättre att kolla tänderna så man kan utesluta fel där.

 

Igår hoppade vi tillsammans med Emma och Lukas i ridhuset. Det gick helt ok.

Några bra språng fick vi och några skitdåliga *haha*

Men 90cm seglade vi över utan att komma helt fel och riva, två ggr i allafall ;)

 

Nu hör jag att busarna vaknat. Slut på egentid och friden i huset ;)

Dom är mer vilda än tama nu om dagarna... de hittar på så mycket hyss så man blir tokig i bland.

River ner saker, klättrar på grejer rycker i saker, skriker och blir allmänt as tjuriga och rastlösa inomhus :D

Ja den här veckan har varit intensiv... det är inte mkt jag får gjort om dagarna mer än att vakta vad de tar sig för de små liven. Babytiden var verkligen lätt jämfört med det som kommer nu :O *hehe*

Var på Gekås i måndags i allafall tillsammans med Zandra och Amilia :) Det var kul!

 

Nu får jag gå och hämta ner dom och klä på dom.

Sedan får vi se vad denna dagen har att erbjuda ;)