Faktum är att den där stressen jag beskrev i förra inlägget satte stopp på mig lördags eftermiddag...

Då hade min kropp fått nog! Menvi tar väl allt från början...

Var hos frisören på morgonen och fick hårt klippt och färgat, blev väldigt nöjd som alltid efter ett besök på Annikas håratelje :) Efter att frisyren var på plats var det återigen lite utav snabben som gällde... Åkte till stallet för att mocka (hade vart där tidigt på morgonen innan eftersom det var min fodringshelg), sedan var det en snabb sväng till min mor & far för att hämta ett tapetbord. Tanken var ju nämligen att vi skulle tapetsera på toaletten på övervånigen, det hade vi ju bestämt sedan en vecka tillbaka.

 

Kände redan när jag satt i bilen att jag var trött och irriterad...och stressad!

Alltså inte så upplagd för petigt pilljobb med tapeter...

Så de dröjde inte länge innan allt rent ut sagt sket sig... vi fick inte ens upp en enda våd.

Jag fick världens sammanbrott. Det kröp i hela kroppen på mig... Så fort något tog för lång tid eller inte lyckades på första försöket så ville jag helst bara slå knytnäven i väggen och skrika!

Eftersom Patric den stackarn inte hade en aning om vad som rörde sig i min hjärna och hur jag faktiskt mådde så blev han ju såklart irriterad på mig först för att jag var så kinkig.

 

Tillslut bröt jag ihop. La mig ner i sängen och stirrade i taket medans tårarna sprutade.

Fick förklarat för Patric hur min känsla var... han förstod och det kändes som världens störta lättnad nr man hade fått släppt ut allt och hjärtat var lättat. Tog väldigt lång tid innan jag kunde lugna mig...

Känslan av att det kröp i hela kroppen och att hjärtat och hjärnan var på fullvarv, trots att kroppen bara vill få mig att vila... den känslan var riktigt otrevlig. Kannog förställa mig känsan av att gå in i väggen... även om det är 100ggr vägen antagligen.  Nu gäller det bara att jag hädanefter kan dra i handbromsen innan det är för sent...!

För det här vill jag inte uppleva mera!!!

 

Skulle egentligen varit på styrelsemöte ikväll... men jag hoppade faktiskt över det.

Kände att jag behövde vara hemma!

 

Tubbe då... ? Han har faktiskt vilat sen torsdagens ritt. Då red vi ut tillsammans med Jennifer & Idun.

Efter halva rundan upptäckte jag att han haltade. :( Tckte han kändes lite stapplig när vi gav oss av medn märkte inget förrän efter att vi hade "klättrat" på en kulle...

Det blev raka vägen hem.

 

I fredags var jag i stallet i en timma ungefär och bara borstade och myste med honom.

Lite kvalitétstid helt enkelt... :)

Han var då lite svullen vänsterfram, men inget super allvarligt.

 

På lördagen vilade han oxå och då busade han runt som en galning i hagen.

Så då kunde man konstatera att det inte var något störrefel på honom. ;)

Svullnaden var borta oxå. Troligtvis har han fått en spark på "över armen" (kommer inte ihåg vad det heter på hästen ;b) på vänsterfram, där hade han ett litet sår och var lite öm.

 

Igår var jag uppe hos Emily och fotade några av de som deltog på helgens dressyrkurs.

Vädret var perfekt och det var väldigt skönt att flyta runt där på utebanan med kameran i högsta hugg.

Ganska avslappnande faktiskt... vilket jag verkligen behövde.

Skrittade en liten runda på Tubbe senare med Birgitta. Hältan verkar nu vara borta.

 

Men han får ta det lite lugnt denna veckan så att man inte riskerar något.