Tubbe har vilat under veckan som gått.

Kände varken ork eller lust att rida efter förra helgens bråkiga ridpass där det mest kändes som att vi ville ha ihjäl varann. Så jag tog helt enkelt en paus från ridningen veckan som gick. :)

 

Sökte jobb veckan innan... inte trodde jag att de skulle ens skule höra av sig... men jodå, redan i måndags ringde telefonen. På onsdagen ville de ha mig på interjuv. Patric sökte oxå jobb hos samma företag och även honom ville de ha dit. Vilka är oddsen liksom? Vi på samma företag igen.... haha... nä sånt flyt skulle vi väl inte ha... eller? :b

 

kl 08.00 var det dax för samtalet och jag var laddad. :)

Det kändes jättebra och de som jag fick träffa (förmännen) var supertrevliga! Spontant kändes det som om jag hade kommit hem... en lagerkopia på AD. Jag riktigt kände hur jag sprudlade av energi och pirr i magen när jag mötte Patric i entrén, som skulle träffa dom direkt efter mig. :) Det här kändes ju såååå jäkla bra!

Efter mitt samtal fick jag ta Oldsen hem (Patric och barnen hade tagot den dit, jag S40), så jag och barnen körde en liten raggarrunda i stan. Jag kunde liksom inte riktigt sitta stilla :)

 

När vi sedan kom hem och mötte Patric och såg han glad han såg ut kändes allt ännu bättre.

Han hade fått samma känsla som jag och var oxå såååå sugen på att jobba där.

När han var klar och de hade avslutat samtalet med honom skojade de om att de behövde ju bara ringa ett nummer för att meddela oss båda om hur det blev. Aldrig trodde jag att det kunde hända samma dag...

Eftersom Patric tagit ledig åkte vi upp mot Gbg för att gå på Ikea och sedan även hälsa på hans syster m. familj.

Påväg upp ringer telefonen... och några minuter senare sitter vi och bara skrattar och ler och tror knappt det är sant... men vi båda två fick jobb!!! Vilken lycka!!! Så Patric kommer slippa pendla till Halmstad!! och vi kommer kunna samåka till jobbet, vilket innebär att vi kan lämna och hämta barnen på dagis tillsammans oxå.

Det här kommer bli toppen!! Pusselbitarna börjar sakta falla på plats och nu känner jag mig väldigt lättad. Det känns som en riktig befrielse att slippa gräma sig över att man inte har hittat något nytt och att man inte kan vara kvar på AD i all evighet. Nä.. nu känns det som att livet vände till något positivt igen!

 

Var på möhippa i lördags för Kristin som snart kommer bli fru <3

Vi var och red islandhäst på Anettes tölteria, som jag varmt kan rekomendera!

Fick en underbar liten häst som heter Snottra... superkul hade jag (och de andra med) så det kommer jag säkert göra om snart igen :) Vi hade sedan en väldigt mysig eftermiddag med mycket tjejsnack och Kristin fick en liten makeup rådgivning inför bröllopet bla. Jag var nykter och körde. Ändå var jag helt slut dagen igår och sov halva dagen kändes det som.

 

Idag har jag och barnen återgått till vardag och Patric har jobbat. På förmiddagen var vi inne och vi fick besök av en vän som kom med massor av fina kläder till tjejerna (som vi får ärva efter hennes små tjejer) superbra verkligen! Så nu är förskolegarderoben utökad! Det som saknas är stövlar och kanske något mer par skor, sen är vi ganska redo... både namnlappar till kläderna och nappar med deras namn är inhandlade. :)

Efter att Linda åkt och middagen var intagen gick vi till biblioteket och lånade lite böcker. :)

Det var den dagen.

 

När de var nattade åkte jag till stallet för att rida ut tillsammans med Angelica och Elvis.

Det var en helt annan häst idag än vad jag satt på förra helgen. Han trampade glatt på och surade inte överhuvudtaget. Så skönt. Jag njöt den stunden och tyckte livet med häst kändes fett nice igen!

 

Skönt att skriva ett inlägg med bara positiva saker igen!