Det känns som att det är många pusselbitar som börjar falla på plats, sen uppstår även frågeteckan.

 

Kommande vecka händer det mycket. I morgon ska jag till gyn-mottagningen. Äntligen ska jag kanske slippa gå runt och va orolig för att pinka på mig, Det här kanske många tycker är konstigt at tjag yttar mig om här... men nä... jag skäms inte. Vet att väldigt många som fött barn har samma besvär, vissa har det hela livet och gör inget åt det. Men det tänker inte jag! Så i morgon ska jag dit och få träffa en läkare.

Jag önskar och hoppas på att få tid till operation så snart som möjligt. Håll tummarna för mig!

 

Barnen ska även dom träffa läkare i morgon, men det är bara en helt vanligt rutinkontroll eftersom de

fyllt 3 år :)

 

På lördag flyttar vi till övraby, vilket känns väldigt bra. Kört två lass med grejer nu i helgen.

Så på lördag är det bara Tubbe och de nödvändigaste sakerna kvar, och de får plats i bilen eller släpet.

Det känns löjligt bra, hoppas det fortsätter så. Det är lite som att kommahem när man kommer till Emilys stall, jag har ju varit där rätt mycket både tränat och hälsat på. Så det känns naturligt.

 

Sen till det som får bara det STORA frågetecknet.

Hade besök av kiriopraktor i fredags förra veckan. Vilket gick bra.

Hon var positivt överraskad, efter att ha sett honom på volt i ridhuset.

Han rörde sig bättre än vad han kändes i kroppen när han kollade över honom innan behandling.

Han fick lite ackupunktur och kiropraktik. Vi bestämde sedan att ses om en månad igen.

Det kändes bra.

 

Gick promenader förra helgen två styck lite längre. Mysigt. :)

Han vilade sedan mån och tisdag pga olika skäl.

På onsdagen red jag i ridhuset... han kändes då väldigt stel... men tänkte väl mest att han var det pga att han inte gått på ett tag. Han var pigg iallafall, och bockade tillslut lite.

Red inte länge. ca 20 min.

 

Longerade på torsdagen... hann knappt släppa ut honom på linan innan han började sparka bakut och bocka rejält. Han såg väldigt irriterad ut. Tyckte han såg lite stel ut igen men föröskte att inte hänga upp mig på det.

När jag sedan byter varv ser jag att han är tydligt halt/besvärad på vänster bak...

När ska det sluta....?

Skickat film till kiropraktorn och ska göra det även till veterinär i kväll.

 

Kanske är det så att han sträckt sig nu när det var halt... men med tanke på att jag tyckt att han sett lite ojämn ut tidiagre bak känns det ju sådär. Men jag hoppas på en sträckning.

Vad ska amn göra... skrattar nästan bara åt eländet.

Som Patric sa... -"Du hinner ju för fasen knappt påbörja ett rehabprogram innan det dyker upp något nytt" Ja... det är så det känns.

 

Men vi får hoppas på det bästa... att det så småningom löser sig efter flyttan.

Då hoppas jag att vi kan möta våren på fina skogsvägar/stigar tillsammans jag och Tubben <3

 

Nästa gång jag uppdaterar blir det efter flytten.