Tillbaka till livet.

Nu börjar jag komma tilbaka till livet på riktigt.
Har inte käkat värktabletter på tv dagara nu... så jäkla gött!
 
Var nere i Halmstad i torsdags och köpte en lädergrimma begagnad, med "mässingklinkers" (eller vad jag nu ska kalla det) på. Det är det första på snart ett halvår som jag köpt till Tubbe. :)
Den matchar hans brösta och pannbandet på tränset vi brukar ha när vi hoppar. ;)
 
Vi var även på BVC i torsdags för vikt och längdkontroll på flickorna.
De har växt en hel del... och nu väger Moa 3000g och Ida 2800g ungefär. :)
Allt såg bra ut och från och med nu behöver vi inte ställa klockan på natten för att ge dem mat, utan sover dom så är det okej att hoppa över ett av de nattliga målen mat. :) Nu är tjejerna så duktiga att de själva håller reda på tiden väldigt bra. Så än så länge har vi inte fått så mkt mera sammanhängande sömn. :)
Men det blir bättre hela tiden. :) Igår blev dom 3 veckor gamla :)
Härom kvällen badade vi dom för första gången oxå :)
 
Måste ju berätta också att vi var i väg och fotade flickorna hos fotograf i fredags.
Det var en lååång dag... men det var det värt! Bilderna kommer bli grymma!
Hon som fotade heter Yvonne Andersson,hennes hemsida ; www.zepo.se.
Längtar efter att få hämta dom färdiga bilderna i förstorat format, 30 x 40cm.
 
Idag fick tjejerna umgås med sin mormor & morfar några timmar medans jag & Patric åkte en sväng till Gekås.
Köpte lite allt möjligt, men mest lite grejer som vi insett att vi behöver till tjejerna.
Köket fick sig även en ny matta :) Blev väldigt bra.
 
Efter gekåsbesöket och lite mat i magen åkte jag till stallet och fick äntligen lite tid med min skatt...
Det kändes så jäkla gött att få pyssla om honom lite friserade honom lite och ryktade honom vilket jag inte gjort på väldigt länge. Sååå mysigt! Äntligen kändes det som man är hästägare igen! Min fina lilla Tubbe <3
Ser väldigt mycket fram emot att komma i gång och rida igen! Dagar som i dag och igår när jag sluppit käka värktabletter känns det inte så hemskt långt borta längre att komma tillbaka upp på hästryggen :)
 
Att numera vara mamma känns så mkt bättre när man kan få lite egen tid.
Patric är verkligen världens bästa som låter mig åka i väg på lite egna äventyr, det ger mig så mycket energi... så trots ganska stor sömnbrist känner jag mig rätt pigg :D
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Så var dom här.

Nytt år.. och det inleddes med att vi blev föräldrar. :)
 
Den 2/1 kom två små flickor till världen i rask fart...
Moa & Ida blev namnen. De vägde 2500g och 2235g... 46cm och 44cm långa.
 
Vattnet gick klockan 06.00 på lördagsmorgonen.
Ringde förossningen. De tyckte inte vi behövde stressa utan att vi kunde äta frukost i lugn och ro och sedan åka in när vi kände oss redo. Så det gjorde vi...
 
Innan vi skulle åka hemifrån hade jag lite värkar... men tänkte att det nog att det skulle bli mkt värre och att detta skulle ta låång tid. Kom till förlossningen strax efter 08.00 och fick komma in på ett rum i väntan på undersökning och ctg. Tyckte nu att värkarna kom allt tätare och hade svårt att ligga stilla när ctg apparaten hade kommit på.
 
Blev undersökt strax därpå och det konstaterades att jag var 8cm "öppen" redan... så jag kördes in på förlossningssal med en gång. Sista gången jag tittade på klockan var den 08.45.
Sedan blev det lustgas och så var allt i gång.
 
Någon gång vid 11 satte de riktiga krystvärkarna i gång och 11.45 kom Moa till världen.
Tio minuter senare kom Ida 11.55.
 
Det var mycket större ä jag kunnat ana att få barn... aldrig trodde jag att jag skulle tycka det var så speciellt.
Jag som aldrig velat ha barn... jag som tyckt att små bebisar bara e ledsna och tar mycket tid och uppmärksamhet. Tid och uppmärksamhet jag hellre ville lägga på Tubbe... helt ärligt resonerade jag så ända till julen 2014. Då avgav jag ett nyårslöfte till Patric om att jag skulle sluta med p-pillren. Han ville så gärna bli pappa och hade pratat om det ett bra tag. Tänkte då att...; - Jaja... det kan ju ta tid innan jag blir gravid så lika bra att sluta med pillren så får vi se. Det gick väldigt mkt fortare än jag kunnat föreställa mig det oxå. Och nu är dom här... våra första barn,,, Moa & Ida <3
 
Som en vän sa... det är underbart med barn... inget man ångrar, men... det kommer komma stunder när du helst vill slänga ut dom genom fönstret. När dom inte vill sova eller bara är allmänt trotsiga ;) MMm ja... jo det har jag insett att det kommer göra. Det här med god nattsömn... det är något man inte kommer uppleva på lång tid framöver det är ju ett som är ganska säkert. ;) Men det är ju likt för alla småbarnsföräldrar.
Men i stället för att fokusera på allt som kan vara jobbigt tänker jag på allt kul som vi ska uppleva tillsammans med de här små tjejerna. :)
 
Om en månad fyller jag 30... något jag oxå har tyckt är jobbigt. Vadå 30år? Jag var ju 20 nyss eller?
Nu när man blivit mamma känns det mer naturligt att fylla 30 inget jag hinner fundera så mkt över liksom :)
 
Dagarna rasar fram i ett högt tempo och igår blev tjejerna redan 2 veckor gamla.
Dom har redan växt en hel del på två veckor. :)
 
Har varit i stallet 2 ggr nu och mockat. Känns skönt att kunna själv kunna ta hand om sin häst igen när det  gäller skötseln. :) Ser fram emot att få börja rida igen. Men det lär ju få vänta ett litet tag till... ;)
Var på möte angående ridhustider, bokningar och bemötande med klubben igår. Det var ett givande möte tyckte jag och nu ser jag fram emot vår och sommar 2016... och förhoppningsvis kommer jag kunna komma ut och tävla igen framåt mitten av säsongen om allt går enligt mina planer. :)
Precis innan jul hade Tubbe en envis hovböld... efter ett flertal besök av hovslagaren blev det ett besök på djursjukhuset i Slöinge. Efter det och typ 2 veckors samamnlagd boxvila är han återställd igen. :)
Jag hade dock inte räknat med att detskulle bli snö överhuvudtaget... så han har inga snösulor ännu... vilket är dumt, för nu kom det ju snö och han får riktigt otäcka styltor under fötterna. :( Så när hovslagaren kommer härnäst blir det sulor vare sig snön är kvar eller inte :)
 
Nu är det snart dax för matning av barn igen... de äter var tredje timma.
Så nu säger jag hej så länge. :)
 
 
 
 
Våra små flickor <3
 
Ida & Moa :)
 
 
 
 
 
 
 
 
RSS 2.0