Måndag.

 

Patric ringde hem på förmiddagen efter att ha varit på intervjuven ang. nytt jobb i Falkenberg.

Han var nöjd och glad och tyckte att det verkligen hade känts bra. Vi fortsätter att hålla tummarna

för att det kan leda till ett jobb.

 

Vädret har varit helt magiskt idag. Vindstilla och strålande sol. Det blev en promenad efter middagen

tillsammans med en vän och hennes dotter :) Ett perfekt sätt att njuta av vädret på.

Om man inte kan ge sig ut och rida mtt på dagen då vill säga.

 

Stallmöte igår.

Det blev nog allt annat än vad det skulle bli kan man säga.

Det har varit lite knepig stämning mellan två av mina yngre stallkamrater (kommer inte nämna några namn här) vilket har lett till att den ena inte känner sig välkommen i stallet. Sånt är inte okej och det är något som vår stallägare tyckte skulle redas upp. Helt rätt tycker jag och eftersom det påverkar oss andra oxå så blev det stallmöte. Sen finns det bra och dåliga sätt att ta upp såna saker på.

Kanske var det som skedde igår helt fel... men det blev som det blev. Det är aldrig lätt att hantera konflikter.

Mötet startade och när det började diskuteras omkring stämningen och

människor som funderat på att flytta pga. dålig känsla kändes det som om det inte skulle komma någon vart.

De som önskat mötet fick inte ur sig något... vilket jag förstår inte är så lätt. Jag som står mittemellan de här

två goa människorna som det handlat om, härsknade till. Skulle vi sitta där på ett stallmöte sent en söndagskväll utan att det skulle komma at leda till något?

 

Näh.. så jag kunde liksom inte stoppa mig själv riktigt. Det liksom riktigt bubblade inom mig av irritation.

Jag sa vad jag tyckte och meddelade att det sätt som en av de betett sig på absolut INTE var okej enligt mig iallafall. Att jag tyckte det var väldigt tråkigt att känna av den kyliga känsla som de hade mellan sig stundtals.

Ångrade mig ganska snabbt efter att jag yttrat mig... men tyckte samtidigt att det var skönt att bryta tystnaden och få folk att reagera. Sen hade jag nog inte tänkt så mkt på hur reaktionen skulle bli. De här små människorna är ganska kaxiga ibland och man tar dom för att vara äldre än vad de egentligen är.

Insåg att en av dem blev utpekad som svarta fåret när jag beskrev situationen... vilket inte riktigt var meningen egentligen. Vilket jag oxå sa... men då var ju olyckan redan skedd.

 

Mötet ledde inte till något annat än kaos om ni frågar mig... inget blev utrett. Bara ilska och gråt blev det.

 

Jag vet, kanske skulle jag hållt käften... men jag bara kunde inte. Dessutom vill den ena av de här två att man alltid ska vara ärlig och säga vad man tycker. Det gjorde jag nu. Kanske hon förstår efter mitt utfall igår att det kanske inte alltid är bra att i alla lägen säga exakt vad man tycker!? Det kan bli ganska konstigt och göra ganska ont för den som får skiten kastad i ansiktet.

 

Ibland trampar man folk på tårna fasten man egentligen inte vill... det bara händer och gjort är gjort.

Hade det inte blivit stallmöte hade jag nog aldrig orkat lägga mig i... hur fel jag än tycker att stämningen dem emellan är. Hur allt ska bli nu har jag ingen aning om... det har nog inte stallägaren eller de andra inblandade heller. Det blir med blandade känslor jag åker till stallet i kväll.

 

Notis: Jag har skriftligen bett om ursäkt till de som jag kände att jag trampade på.

 

Ja hujeda mig för hur knasigt det kan bli i stall...

 

För att göra detta pissinlägg lite muntrare avslutar jag med bilder på mina små tjejer när det för

första gången åkte pulka. :) Dom får mig på bättre humör iallafall.