Ingen vinter att tala om har vi haft ännu, mest bara plusgrader och massor av regn.

Regn ja.... det betyder blöta hagar och MKT lera 😑

Som jag skrev i förra inlägget så hade han ju då tappat skorna några gånger. Och ja det har tyvärr fortsatt. Allt kändes bra och det kändes hoppfullt om framtiden på något vis, även om jag i princip inte vågar hoppas egentligen så var magkänslan rätt bra då. 

Så skulle jag aldrig tänkt.... då åkte vänster sko av IGEN. 😓 jag blev bara helt matt, insåg ju att det kommer inte att gå å få nån sko att sitta kvar så länge det är så lerigt ute.  Sen fanns det ju än mindre hov nu än innan att spika i..... lät han vara utan sko, det var som att Hjärnkontoret tog semeste, allt kändes lönlöst. I måndags fick meddelande av stallkamraten som skrev att hon inte vågat släppa ut honom i hagen på morgonen pga att han var väldigt halt. 

Vabbade så jag tog med barnen och åkte dit på eftermiddagen. Och ja.... han var rejält halt. 

På höger.... för nu hade han slitit av även den skon. 😥

Kände mig helt likgiltig. Vad fan gör jag nu? Det hade lossnat en hel del hov när skon hade slitits av, så det fanns ju i princip inget att spika i där heller. Ni som läst innan och känner oss vet ju att han har super känsliga fötter och tunna hovväggar. Tankarna snurrade. Funderade tidigare i höst på att köpa barfota boots att ha som reserv vid toppskor. Nu kom den tanken upp igen. Pratade med Annika min hovslagare (som precis som jag tyckte det kändes lite hopplöst nu med skorna) om att jag funderade på att låta honom va barfota fram nu tills vidare så att hovväggen får växa ut igen.

Så vi kom överens om att det kanske är ett alternativ så länge. 

Så då kontaktade jag en gammal vän från gymnasietiden som jobbar med barfotahästar och massage , och frågade om hon kunde komma och hjälpa mig prova ut ett par boots. Det kunde hon, så i måndagskväll kom hon och tittade och mätte hans fötter. Boots beställdes och hon la på ett skyddande typ gipsbandage för sulans skull. Hon sa att hovarna nog kommer gå att få ordning på men att det kan ta tid.. såklart. 🤷‍♀️

Efter det lät jag honom stå på box eftersom han var ganska halt på sitt höger fram fortfarande. 

På torsdagen fick han komma ut i hagen igen... och på kvällen kom Carolina ut igen med de nya bootsen. De satt som en smäck 👌🙂 hon hade även med sig nån annan slags flytsula som han fick  på sig i syfte att skydda hans ömma sulor. Longerade honom i ridhuset igår med bootsen det gick bra, men han är fortfarande rejält halt i höger varv i trav. 😔 

Svårt att avgöra vart det sitter tycker jag, men känns som att det sitter högre upp denna gång och kanske inte bara i den förgrymmade hovleden. Hursom helst.... beslutade mig för att testa skritta ut på honom nu på förmiddagen för att se hur bootsen funkade ute i den miljö de ska användas mest sen. Hör och häpna så gick det jättebra! Han skrittade på som aldrig förr.... 😯 ömmade såklart lite och linkade lite om underlaget blev väldigt ojämnt, men annars bara glad och avslappnad tyckte jag. Så bootsen är jag mkt nöjd med. Dom var han inte alls besvärad över. 👍🙂 

Så det blev en härlig liten runda tillsammans med Anna och Akita. 🏇🍁❤️

Ja det har varit en tid med irritation igen... kan nästan känna lite avundsjuka i bland på de som rider och tränar och grejar nu, jag vill ju oxå göra det... men det lär ju aldrig hända nått mer. 😏

Jaja, bara att bita ihop igen och köra på. 

Vabbat dennna veckan, har två förkylda ungar. Skönt nästan att få vara hemma lite då jag själv inte mått så bra heller. Trött ont i huvudet har känt mig allmänt inte på topp. 

Men nu börjar jag må bra igen 👍

Har ju säkert massor att skriva om men jag orkar nog inte mer för tillfället 😉